Tentaångest och avsaknad av självdisciplin

Half fyra natten innan tentan på Litteraturhistoria 1300-1800 och här sitter jag framför datorn. Jag har inte riktigt hittat någon bra studieteknik inför den här tentan. Först gick vi i grupp igenom anteckningar från föreläsningar. Det var trevligt (med glass ute i solen) men vi kunde bara träffas en gång. Sen vände jag mig till kurslitteraturen, men min hjärna vill inte göra någon koppling mellan denna tråkiga text och de intressanta föreläsningarna, så det gav jag upp. Sen valde jag att sitta och stirra på böckerna ett tag med förhoppningen att kunskapen helt enkelt skulle hoppa in i huvudet på mig. Det gick inte så bra.

Nu sitter jag och försöker förkorta föreläsningsanteckningarna, har klarat av tre föreläsningar på åtta A4 och har nu fyra föreläsningar kvar. Men jag tror jag får nöja mig med att läsa igenom de fyra sista dagarna för att hinna få någon sömn innan tentan.
 Jo, jag borde ha tagit tag i det här tidigare, men det är den där lilla detaljen med självdisciplin. Ordet som är helt främmande för lättlärda jag som lär genom att lyssna och tog mig igenom både grundskolan och gymnasiet utan att plugga (och ändå gick ut med 18,27 i snitt). Den tekniken fungerar bara på ungefär hälften av delkurserna på Universitetsnivå, på resten får jag panik i sista sekund och antingen gör den ansträngning som krävs eller ger upp och läser en bok istället (med siktet inställt på en omtenta).

Idag (inatt) undrar jag om kanske min sista sekunden ansträngning faktiskt blev i för sent sekunden.

Röd panda - på väg att utrotas

Ta en titt på den här videon, du kan inte ärligt säga att du inte vill ha en egen röd panda, kan du?

Klippet är från en japansk tv-show (Tensai! Shimura dōbutsu-en) där kvinnan i videon (Becky) spenderar några dagar med utrotningshotade djur för att väcka intresse för deras sak.
 Den röda pandan, även kallad liten panda eller kattbjörn (kärt barn har många namn), är i högsta grad utrotningshotad då det endast finns ca 2500 kvar i världen.

Jag vill ha en!

(Jag vet att jag inte kan, men jag vill.)

Ge ett par kronor till WWF eller någon annan förening som jobbar för att skydda kattbjörnen och andra utrotningshotade djur, är du snäll. Jag vill inte leva i en värld utan djur, och jag tror inte framtida generationer vill det heller.

Dr. Horrible's Sing-Along Blog

Min absoluta favoritmusikal genom tiderna är Dr. Horrible's Sing-Along Blog. För det första är det så många människor jag beundrar inblandade i produktionen. Som Neil Patrick Harris (Barney, How I Met Your Mother) och Felicia Day (The Guild) som spelar två av huvudrollerna. Sen har vi Joss Whedon, som även står bakom underverk som Dollhouse, Buffy the Vampire Slayer och Serenity (och Glee-avsnittet Dream On), och Maurissa Tancharoen som bland annat skrivit underbara låtar (Remains) och både skrivit avsnitt och varit skådespelare i Dollhouse.
 För det andra har du den här trailern:

Awesome, eller hur? Awesome, I tell you!

Tyvärr kan jag inte få tag på någon DVD för region 2 spelare och iTunes vill inte sälja Dr. Horrible till svenskar, så nu sitter jag här och vet inte hur jag ska få tag på en laglig version. Grusig stream är inte nog för mig och dessutom ger det inte mina pengar till de som verkligen förtjänar det. Men ett mail har blivit skickat och tills jag får svar sitter jag och fnittrar åt scener folk postat på youtube. Som den här:

Blue är tillbaka

Jag har varit dålig på att följa melodifestivalen på sistone, men jag såg faktiskt den svenska finalen i år. Idag satt jag och läste på DN.se och upptäckte att Lena skulle sjunga Tysklands bidrag för andra året (det gick ju så bra sist) och blev lite nyfiken på om jag kunde hitta några favoriter bland årets bidrag (Saade är ingen favorit för mig). BBC hade lagt upp en behändig spellista med alla bidrag och jag hade lyssnat på en hel del av dem innan Storbritanniens bidrag dök upp. Nu är det så att jag läser inte texten i början som berättar namnet på artisten men så fort de började sjunga reagerade jag med "de där känner jag igen. Vänta en- ... är det? Det är Blue?"

 I mitt flickrum gick All Rise och If You Come Back på repeat over and over again, men bara några år senare försvann dem och glömdes i princip bort. En snabb googling avslöjar att de återförenades och åkte på turne för två år sen. Och nu ska de alltså vara Storbritanniens bidrag i Eurovision.
 16-åriga jag vill rösta tills kontantkortet är tömt. 26-åriga jag är för trött för att bråka med den envist argumenterande 16-åringen och kommer antagligen ge upp lagom till Eurovision (på villkor att hon inte avslöjar för någon att jag redan lyssnat på "I Can" x antal gånger).

Konst, eller en ursäkt för rasism?

Lars Vilks ritar Muhammed som rondellhund och den efterföljande diskussionen handlar om yttrandefrihet och muslimer utan humor. För vad spelar det för roll att muslimer har regler om att inte avbilda Muhammed? Vi är inga muslimer, vi behöver inte följa deras löjliga regler och det ska vi trycka upp i ansiktet på dem. Religionsfrihet, javisst, men respekt för andra är inte lika viktigt som yttrandefriheten och konsten.

Dan Park sätter upp affischer av Jallow Momodou med texten "Vår negerslav är bortsprungen" och grips för olaga affischering. Det utreds om han kan anklagas för hets mot folkgrupp (igen, för han gillar att provocera judar också). Men han är konstnär, han använder sig av yttrandefriheten och nu är det afrikanerna som inte har någon humor. Fast nu tvekar folk, det är inte lika okej att skämta om negerslavar som muslimer. Borde det kanske finnas en gräns?

Och jag bara undrar: vad är konst? För jag trodde konst handlade om att skapa något som framkallar känslor och reaktioner. Jag trodde det handlade om att se det vackra i allt.
 Men det verkar vara en ursäkt för att få uttrycka rasistiska åsikter och spotta på dem som inte är som oss. Tycker vi att det är okej?

Jag gör inte det.

Katter är undantaget

De har hittat torterade djur hos en kvinna i Karlshamn. Det var baggar med halsar och bukar uppskurna, fårskallar i påsar, hjärtan i hinkar, döda eller vanvårdade kaniner och fåglar. Vad blev straffet? Hon får inte ha hand om eller skaffa djur, undantaget katter.
 Ursäkta, vad?! Kvinnan har torterat och misskött djur, men eftersom katterna i nuläget mådde ok får hon fortsätta äga, och skaffa fler, katter. Det slog er aldrig att när hon nu inte har andra djur att tortera kanske hon vänder sig mot de djur hon har tillgängliga? Det slog er inte att den här kvinnan saknar empati och inte ser djur som levande varelser? Att skada djur är symptom på psykopati, men ni tycker det räcker att ge henne en smäll på fingrarna och säga inga fler djur, undantaget katter?

Nu skiljer vi alltså djur från djur. Hur är det med hästar? Eller hundar? Det finns inga bevis på att hon skulle skada varken eller, det är ju uppenbart selektivt djurplågeri, så de borde vara ok. Fast, nej, de räknas in bland djuren som ska skyddas från den här kvinnan. Det är katter som är undantaget.

Bara tanken på min katt i händerna på denna störda kvinna gör mig illamående, tack och lov kommer det aldrig bli verklighet. Men vad gäller de katter som redan finns hos henne... jag ryser.

Jag läste om den nya djurpolisen i Stockholm för ett par dagar sedan och blev glad att Sverige tog steg framåt för att skydda de som saknar röst. Men efter det här vill jag bara sätta mig i ett hörn och gråta igen.

Vatten som smakar kokos?

LOKA har en ny kampanj lite lagom till sommaren och släpper tre nya smaker märkta LOKA LIKES L.A! Pineapple Crush, Peachy Peach och Coconut Dream. Eftersom jag är väldigt förtjust i kokos (även om det oftast är i kombination med choklad) kände jag mig tvungen att prova Coconut Dream och köpte en flaska till biobesöket igår.

 Efter första klunken kunde jag konstatera att jo, det smakar verkligen kokos - på riktigt, men jag visste inte då, och vet fortfarande inte idag, om jag gillade det. Kombinationen är udda, vatten smakar inte kokos!
 Tog en klunk av Hannas Peachy Peach som även den hade en tydlig smak, men fräscha fruktsmaker på vattnet är inget ovanligt.

Jag måste ändå erkänna att det är lite roligt att de gjort den här kombinationen, den väckte ju trots allt mitt intresse. Men ärligt talat tror jag inte att jag kommer köpa den igen, även om jag drack upp den.

Då kvarstår bara att prova Pineapple Crush, med potential att bli en sommarfavorit.

The Nine Lives of Chloe King närmar sig

Så har då ABC Family äntligen släppt trailers till serien jag nämnde för inte ens en månad sedan: The Nine Lives of Chloe King. Efter att först ha svurit en del över att ABC valt att blockera Sverige från deras youtube-trailers mindes jag att det här är 2011 och allt finns tillgängligt online - Internet har inga gränser.
 En snabb sökning senare:

Det ser ut att vara en tonårsversion av Catwoman och förutom de där vidriga naglarna kan det hända att den är precis så bra som jag hoppas att den är.
 Premiär: 14 juni.

No Strings Attached

Det har varit ganska tyst här på sistone. Jag fyllde år och sedan försvann tiden för mig ett tag, men jag är fortfarande här.
 Ikväll gick jag och Hanna och såg No Strings Attached på bio. Jag har varit lite tveksam till om jag vill se filmen eller inte, men den låg som studentbio och vi hade inte så mycket annat för oss såhär en tisdagskväll. Och jag skulle inte säga att jag ångrar det. Det är inte en film jag kommer köpa på DVD och se om och om igen, men den hade sina stunder och jag tyckte Ashton och Natalie var ett ganska sött par-som-inte-är-ett-par.

Imorgon blir det serious dress fitting, Scream 4, såpbubblor och (tro det eller ej) ellen i kjol.(!)

Jag lovar dock inga bilder på ellen i kjol.

Att sjunga med händerna

När jag ser människor som talar teckenspråk blir jag alltid så fascinerad över den dans som skapas med deras snabba och smidiga fingrar. Ofta står jag och stirrar ett tag innan jag inser vad jag håller på med och hur oartigt det är att stirra.
 Jag har lärt mig några tecken lite då och då under uppväxten när jag kommit i kontakt med teckenspråk på olika sätt, men jag önskar att jag kunde mer.

 Nu har jag i alla fall hittat ett sätt att få stirra på denna fingerdans utan att vara oartig. Kelly studerar amerikanskt teckenspråk och lägger upp videor på Youtube där hon tecknar sånger. Jag tycker det är så vackert och dessutom gör hon det till musik, det kan inte bli bättre.